Besvara kommentar

Främjande-rörelsen
Under tidiga 80-talet föddes ”främjande-rörelsen” vilket inledde det styrkebaserade paradigmskiftet. Det handlar om en intresseförskjutning eller värdeförskjutning, från det problematiska till det intentionella, från det som orskar sjukdom till det som bidrar till det friska, från det vi är mot till det vi är för, etc. Ungefär samtidigt såg liknande tankegångar från olika kunskapsfält dagens ljus. Appreciative Inquiry härstammar från den akademiska affärsvärlden (Cooperrider och Srivasta), salutogena principer (Antonowsky) härstammar från sjukvården och lösningsfokuserat arbetssätt (Ben Furman) har rötter inom terapi. De har samma grundfråga – Vad orsakar och vidmakthåller kreativitet, livslust och hälsa hos individer och i organisationer? Vilka är framgångsfaktorerna och hur kan de utvecklas? De kommer fram till liknande svar. Om vi uppmärksammar och stärker det friska, väl fungerande och de goda sammanhangen så ökar hälsan. De är samma andas barn.

Grundarna David Cooperrider och Suresh Srivasta
1980 påbörjade den då 24-årige David Cooperrider sina doktorandstudier i Organizational Behavior vid Case Western Reserve University i USA och tilldelades sjukhuset Cleveland Clinic som studieobjekt. Han förväntades göra en traditionell probelmanalys, men fångades av organisationens livsduglighet. Han uppmuntrades av sin handledare Suresh Srivasta att fokusera på det som intresserade dem båda, ”life centric” -analys. Begreppet Appreciative Inquiry myntades i fotnoten på en återkopplande rapport till företaget. Rapporten fick stor påverkan på företagets ledning som efterfrågade sätt att involvera flera.

1982 tog David Cooperrider stort intryck av Ken Keagan som presenterade en ny syn på teoribildning med sin ”Generative theory”. 1984 publicerade Cooperrider sig för första gången i the Academy of Management och möttes av debatt, protester och hånskratt. 1986 utkom hans doktorsavhandling där han gått från en studie av generativ teori till en strategi för organisationsförändring. Det är ett banbrytande verk som stakat ut mycket av vad som senare kom att skrivas i ämnet. Samtidigt involverades Cooperrider och Srivasta i allt större projekt och fick allt fler medarbetare och efterföljare.

Läs mer om den tidiga hsitorien här. Du hamnar på en australisk hemsida som ger en ambitiös historik.

Öppen-källkod-princip
AI är baserat på öppen-källkod-principen vilket underlättat spridningen. I slutet av 1980-talet anordnades globala konferenser med globala ambitioner. 1990-talet och framåt är ett enda stort segertåg för AI-förhållningssättet där organisationer får ökad lönsamhet, ökad trivsel och allt större organisatoriska ansvar och ökad global omsorg. AI-modellen eller AI-konceptet utvecklas ständigt av dem som använder det.

Influenser
AI har influerats av teoretiker och praktiker inom organisationsutvecklingens område, t ex
* Harrison Owen, upphovsman till open-space-teknologin med intresse för självorganisation. I open-space-seminarier deltar man i grupparbeten efter lust-principen.
* Kathleen Dennemiller med kollegor i Dannemiller Tyson and Associates - för fiffig design och praktiskt genomförande av storskaliga möten.
* Peter Senge med kollegor i Society for Organizational learning - för arbete med dialog som leder till kollektivt meningsskapande som intensifierar det organisatoriska lärandet.
* Mary Weisbord o Sandra Janoff – skapare av Future Search med involvering av alla intressenter.

AI - utmärkande drag enligt pionjärerna
AI är en systemisk modell som har sin både teoretiska och praktiska grund i synen organisationen som en social konstruktion. Det innebär att det inte finns en objektiv sanning om organisationen utan en mängd subjektiva upplevelser om den. Den manifesteras i språk och handling. Det innebär också att det inte finns ett enda sätt  att gå tillväga vid organisationsförändring, ingen "rätt" manual att följa, utan en mängd olika unika sätt. Utmärkande för AI är inriktningen på det komplexa, affirmativa och önskvärda, utforskandet och de improvisatoriska inslagen.

Övriga bloggar i serien om Appreciative Inquiry (AI)

AI introduktion
AI modellen och de metodiska stegen
Introducera AI på jobbet
Leva med AI på jobbet
AI historik
AI principer och teori
Läsa mer om AI

AI och KIM (kommer)